VÄLKOMMEN TILL BRITTMARIES BLOGG !

VERKLIGHET - UPPLEVELSER INNANFÖR OCH UTANFÖR HUDEN - FUNDERINGAR OCH TOKERIER -- SAMT NATURSTUDIER GENOM ETT TEMPERAMENT -- NÄMLIGEN MITT.....

måndag 20 augusti 2007

Om konst

Vad är KONST?
Jag vet ju det. Det är överlevnads-strategi. Om jag inte skapar så dör jag - och om ingen skapar så dör till sist alla andra också. Kan skapa vara mycket ? Bygga hus - laga mat - vårda - lära - odla ? Jovisst. Tidiga grottmålningar tyder på tidigt behov att formulera någonting vesäntligt som inte har med mat och kläder att göra. Kanske ett bevarande av ett visst sorts liv. En rädsla att dö -- försvinna obemärkt -- som egyptierna? Utplånas eller rädsla för "andra sidan". Fast inte rädsla, snarare bekräftelse på en fortsättning - odödligt - evigt.
På grottmålningarnas tid var vi inte översköljda med bilder varje dag som vi är nu.
Så vilka bilder behövs i dag ? Vårt ögas måttstock går ju att förstora eller förminska hur mycket som helst. Sedd från månen är jorden liten. I maskens perspektiv enorm.

Jag målar och vad är det som händer? Jag kan se min första oljemålning framför mej vid 12 års ålder. Ett stycke masonit med ren vit oljefärg på som skulle föreställa snö ; en lång slingrande svart "tarm" som skulle föreställa en bäck. Några valhänt formade granar med snö på. Min kunskap i oljemåleri var lika med noll (med vattenfärg som vi sa på den tiden gick det riktigt bra) Nu har jag 53 års övning -- och ändå kan själva livet som måleriet egentligen handlar om -- gäcka mej så att målningen inte blir mer än färg och form. Men jag vill alltid nå in till mystiken -- som det samlade intrycket och upplevelsen av ett musikstycke förmedlar.
Någon gång !

Detalj


Måleri


Konst


Konst


Konst


Konst


söndag 12 augusti 2007

Citron fortsättning


Eftersom detta är så intressant citerar jag ur Lotte Möllers bok ; "Citron", sid. 41 : "Enligt mystikern Hildegard av Bingen betydde den kyskhet, men eftersom hon levde så tidigt som på 1100-talet kan man undra hur mycket hon egentligen kunde veta om den. I medeltidens och renässansens Europa förknippades den - och apelsinen och pomeransen - med Palestina och följdaktligen med fromhet. På Mariaframställningar möter man citrusfrukterna bland många andra heliga attribut trots att de knappast fanns i Palestina på Jesu tid.Della Robbia - familjens många keramiska reliefer i Florens är översållade med citroner och apelsiner. Man finner dem också i nattvardsmålningar, där de förutom det kristna sammanhanget markerar att detta var en konungs bord om än hans makt inte var av denna världen.

Apelsinen och citronen symboliserade även den jordiska kärleken och trofastheten. Åtmonstone gjorde de det i Frankrike. Renässanspoeten Pierre de Ronsard skrev i en sonett som inleds med denna passionerade vers : ( Hundrafalt och åter hundrafalt kysser jag varje dag apelsinen, /och den bleka citronen som kommer från din hand/, ljuva kärleksgåva som jag bär vid mitt bröst,/ för att de ska få känna min glöd.") ---- Citronen kom att stå för ofördärvbarhet och evigt liv eftersom den både blommar och bär frukt samtidigt. -------- I Tyskland förekom citronen som odödlighetssymbol vid konfirmation och begravningar. På skråväsendets tid kunde gesällerna komma till en kamrats begravning med verktyg och fanor som var prydda med Citroner. Ända fram till andra världskriget hände det att kistbärarna, prästen och den avlidnes anförvanter höll en citron, ibland med en rosmarinkvist, eller med kryddnejlikor instuckna, i handen. Den kastades sedan ned i den öppna graven." Så långt boken.

För att återgå till målningen så kan man faktiskt hålla en citron på det viset även om den i det här fallet är lite platt målad. Hon har TRE fingrar synliga den fjärde håller hon bakom citronen och tummen snett framför , det blir en liten öppning mellan fingrarna som kan hålla en citron , jag har själv prövat. "Citronsymboliken" måste ju vara oerhört gammal var den nu har uppstått, och inte nog med det, den är oerhört användbar och nyttig. OCH VACKER!

Jag rekomenderar Lotte Möllers mycket intressanta bok ´Citron´.

Hur gammal är seden att trycka kryddnejlikor i en apelsin till jul???





















































































































































































Citron fortsättning

fredag 10 augusti 2007

Citron


Citron


I onsdags cycklade jag tre mil längs gamla Klarälvsbanan mellan Deje och Munkfors. Tankarna fladdrade iväg till alla tåg som passerat en gång -- och alla människor som varit med. Vid en liten banvaktsstuga tillägnad "Karl" kunde man köpa jättekraftiga spik som var ett minne från banbyggandet. Jag tänkte på min farfar Karl som var rallare i sin ungdom ; skrev i gästboken och njöt av Tagetes i ett gammalt kar. -- Mindes också den gamla järnvägen i Trollskogen på Öland ; med ljudliga tutningar vid varje vägskäl. Sån´t som får det att pirra i de gamla "rötterna" som oftast finns allra längst bak i medvetandet - och nästan faller i glömska.

Målet för dagen var Lars Lerin - museét, och där bjöds också rika tillfällen att minnas genom hans suveräna förmåga att fånga stämning och olika ljus över vardagen. Helt otroligt fint gjort ! Hemma i trädgården badar Rödhakarna i fågelbadet. Louise Bugne´t blommar med kritvita blommor och potatisen är färdig.

Hemskt mycket att göra inför hösten -- när jag är trött känns det tungt -- annars bara stimulerande. Skulle villja ha ett Citronträd om jag bara kunde övervintra det någorlunda.


En av höjdpunkterna på Östersundsresan var besöket i Hackås kyrka med porträtt av en kvinna som håller upp en citron i högra handen . Mycket ovanligt. Hon hette Syneva Flodalin , prästdotter från Offerdal (1643-dödsår okänt) Porträttet är målat 1690. Citronen ska symbolisera dygd och vishet. Om porträttet är målat i Jämtland fanns det alltså tillgång till citroner redan då! (Tack Salmi för bilderna!)