VÄLKOMMEN TILL BRITTMARIES BLOGG !

VERKLIGHET - UPPLEVELSER INNANFÖR OCH UTANFÖR HUDEN - FUNDERINGAR OCH TOKERIER -- SAMT NATURSTUDIER GENOM ETT TEMPERAMENT -- NÄMLIGEN MITT.....
Visar inlägg med etikett Aktuellt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Aktuellt. Visa alla inlägg

lördag 28 maj 2011

Aktuellt

Ja så här blir jag ibland, det är underbart med papper och penna och att få ett personligt brev bara till mej!Från någon som bryr sej om MEJ till hundra procent, eller åtminstone nästan. Vad händer med detta stora gap som vi anförtror våra tankar och upplevelser? Vad händer med OSS???????

lördag 2 april 2011

Bakvänt...



Hej E.!
Jo jag listade ut vem du är ; mycket trevligt att se och läsa på din blogg.

Fick just frågan varför mitt namn står baklänges; det är nog sånt som hör hemma under "tokerier" som jag skriver att bloggen innehåller bl a.. För en tid sedan kände jag ett oövervinneligt behov av att vända på allting för att komma åt något okänt, nytt, annat perspektiv, o s v. Trött på det gamla vanliga BrittMarie. Jag har arbetat hela mitt vuxna liv för att få människor att släppa loss sin skaparglädje i olika material, eller förmåga är väl bättre uttryckt. Nu behövde jag hjälp själv,Och varför inte kasta om bokstäverna tänkte jag. Det har en viss förlösande effekt , kanske tar jag bort det framöver, tills dess får Ni stå ut .....På bilden en som kan...

söndag 12 augusti 2007

Citron fortsättning


Eftersom detta är så intressant citerar jag ur Lotte Möllers bok ; "Citron", sid. 41 : "Enligt mystikern Hildegard av Bingen betydde den kyskhet, men eftersom hon levde så tidigt som på 1100-talet kan man undra hur mycket hon egentligen kunde veta om den. I medeltidens och renässansens Europa förknippades den - och apelsinen och pomeransen - med Palestina och följdaktligen med fromhet. På Mariaframställningar möter man citrusfrukterna bland många andra heliga attribut trots att de knappast fanns i Palestina på Jesu tid.Della Robbia - familjens många keramiska reliefer i Florens är översållade med citroner och apelsiner. Man finner dem också i nattvardsmålningar, där de förutom det kristna sammanhanget markerar att detta var en konungs bord om än hans makt inte var av denna världen.

Apelsinen och citronen symboliserade även den jordiska kärleken och trofastheten. Åtmonstone gjorde de det i Frankrike. Renässanspoeten Pierre de Ronsard skrev i en sonett som inleds med denna passionerade vers : ( Hundrafalt och åter hundrafalt kysser jag varje dag apelsinen, /och den bleka citronen som kommer från din hand/, ljuva kärleksgåva som jag bär vid mitt bröst,/ för att de ska få känna min glöd.") ---- Citronen kom att stå för ofördärvbarhet och evigt liv eftersom den både blommar och bär frukt samtidigt. -------- I Tyskland förekom citronen som odödlighetssymbol vid konfirmation och begravningar. På skråväsendets tid kunde gesällerna komma till en kamrats begravning med verktyg och fanor som var prydda med Citroner. Ända fram till andra världskriget hände det att kistbärarna, prästen och den avlidnes anförvanter höll en citron, ibland med en rosmarinkvist, eller med kryddnejlikor instuckna, i handen. Den kastades sedan ned i den öppna graven." Så långt boken.

För att återgå till målningen så kan man faktiskt hålla en citron på det viset även om den i det här fallet är lite platt målad. Hon har TRE fingrar synliga den fjärde håller hon bakom citronen och tummen snett framför , det blir en liten öppning mellan fingrarna som kan hålla en citron , jag har själv prövat. "Citronsymboliken" måste ju vara oerhört gammal var den nu har uppstått, och inte nog med det, den är oerhört användbar och nyttig. OCH VACKER!

Jag rekomenderar Lotte Möllers mycket intressanta bok ´Citron´.

Hur gammal är seden att trycka kryddnejlikor i en apelsin till jul???





















































































































































































fredag 10 augusti 2007

Citron


Citron


I onsdags cycklade jag tre mil längs gamla Klarälvsbanan mellan Deje och Munkfors. Tankarna fladdrade iväg till alla tåg som passerat en gång -- och alla människor som varit med. Vid en liten banvaktsstuga tillägnad "Karl" kunde man köpa jättekraftiga spik som var ett minne från banbyggandet. Jag tänkte på min farfar Karl som var rallare i sin ungdom ; skrev i gästboken och njöt av Tagetes i ett gammalt kar. -- Mindes också den gamla järnvägen i Trollskogen på Öland ; med ljudliga tutningar vid varje vägskäl. Sån´t som får det att pirra i de gamla "rötterna" som oftast finns allra längst bak i medvetandet - och nästan faller i glömska.

Målet för dagen var Lars Lerin - museét, och där bjöds också rika tillfällen att minnas genom hans suveräna förmåga att fånga stämning och olika ljus över vardagen. Helt otroligt fint gjort ! Hemma i trädgården badar Rödhakarna i fågelbadet. Louise Bugne´t blommar med kritvita blommor och potatisen är färdig.

Hemskt mycket att göra inför hösten -- när jag är trött känns det tungt -- annars bara stimulerande. Skulle villja ha ett Citronträd om jag bara kunde övervintra det någorlunda.


En av höjdpunkterna på Östersundsresan var besöket i Hackås kyrka med porträtt av en kvinna som håller upp en citron i högra handen . Mycket ovanligt. Hon hette Syneva Flodalin , prästdotter från Offerdal (1643-dödsår okänt) Porträttet är målat 1690. Citronen ska symbolisera dygd och vishet. Om porträttet är målat i Jämtland fanns det alltså tillgång till citroner redan då! (Tack Salmi för bilderna!)

tisdag 5 juni 2007

Manus


Har fått tillbaka mitt manus "Land utan tårar" som handlar just om tystnaden efter kriget. Om rädslan att förlora ansiktet om rädsla över huvud taget. Om ensamhet , isolering, kärlekslöshet och oöverstigliga krav. Om barns kärlek till sina föräldrar hurdana de än är. Om allt som jag tycker är viktigt och som är lika aktuellt i dag. Om övergrepp. Förlaget tyckte att det var för skissartat men var djupt gripna över innehållet. Jag vet inte vad som egentligen låg bakom beslutet att inte publicera. Den gamla vanliga rädslan? Tystnaden är lika kompakt nu som på 40-talet. Eller kanske det är kyla?
Tystnaden är skrämmande tycker jag -- tystnaden inför väsentligheter.
Om jag hetat Doris Lessing hade det säkert varit OK. Hon gjorde ju exprimentet att lämna in ett manus i annat namn. Det blev refuserat.

måndag 23 april 2007

Insändare


Jag har skrivit en arg insändare! Men som vanligt är det väl ingen annan som vågar tycka något. Jag tycker att det är så himla fräckt att bara hålla på med sin egen lilla klick -- sitt eget nätverk när det gäller konst och kultur. Det borde finnas någon som fattar att om man har ett handikappat barn kan man inte vara så social så länge barnet bor hemma. Men vem bryr sej?! Så kom KRO;s tidning -- proppad med snoppar och stjärtar för att en gubbe ska fylla 70! Äckligt! Vad tänker ungdomar som tänker sej att bli konstnärer? Har vi inte nog med porr överallt ! Det är bedrövligt!